Daghemmet

​

Brf Fågelbärsträdet drev från början daghemsverksamhet i egen regi för föreningens medlemmar i lokaler i bottenvåningen. Redan 1942 hyrdes lokalerna dock ut till barnsköterskan Gunhild Frendelius, som drev ”Frendelius lekskola” fram till 1965. 

​

Daghemmet utformades ursprungligen enligt teorin om de fyra elementen:

• Jord: Sandlåda inomhus

• Eld: Öppen spis

• Luft: Lekplatsen på Fågelbärsgården (då ej inhängnad)

• Vatten: Plaskdamm inomhus

​

1958 invigdes det ”Barnpsykologiska Forskningslaboratoriet” i lokalerna. Verksamheten drevs i samarbete mellan Frendelius och Pedagogiska Institutet vid Stockholms Högskola. Ansvariga var professor Arne Trankell och docent Stina Sandels. Inst. för barnpsykologi. Laboratoriet var den första i sitt slag i Norden som var knutet till en högskola. 

​

Avsikten med forskningsverksamheten var att göra observationer av barn 4-7 år, barnen ovetandes, genom envägs-spegel och ljudinspelningar, skaffa kunskap om ”beteendedynamik”, dvs hur barn reagerar i olika situationer och inför olika former av omhändertagande. Tanken var att dessa studier skulle ge anvisningar om vad som krävs av daghem och barnträdgårdar i fråga om lokaler och utrustning, hur personalen bör utbildas etc. Arbetet ledde bl.a. fram till en licentiat-avhandling 1963; ”Barns musikaliska skapande” av Bertil Sundin (se länken ”Litteratur”).  

Efter att Frendelius slutade sin verksamhet 1965 hyrdes lokalerna under några år ut till Stockholms Barnavårdsnämnd innan de hyrdes av medlemmen i föreningen, Rigmor Ekstrand, som drev en barnpsykiatrisk mottagning där. 

 

SE-Banken hyrde lokalerna av föreningen 1989 och upplät dem till ett föräldrakooperativt daghem ”Sebran” för anställda inom SE-Banken. Detta var då det andra daghemmet i Stockholm som drevs privat, det första var TryggHansas daghem "Minibojarna". 

Senare har verksamheten överlåtits till ett privat föräldraförening som driver daghemsverksamhet

för små barn, 1-3 år.